Behov och utvecklingsmöjligheter

Förutsättningar för tillväxt, attraktivitet och inflyttning

Valet av plats att bo på beror alltmer på upplevd livskvalité. Livskvalité är samtidigt ett komplicerat begrepp som kan ses ur olika perspektiv. I SOU (2015: 56) Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet listas tio komponenter som definition på livskvalité: hälsa, kunskap och färdigheter, sysselsättning, ekonomiska resurser, politiska resurser och medborgerliga rättigheter, sociala relationer, säkerhet till liv och egendom, bostad, tidsutrymme samt livsmiljö.[8] I SWOT-dialogerna diskuterades livskvalité utifrån aspekter som service, fritid och arbete, men också utifrån områdets styrkor: den fantastiska livsmiljön, tryggheten, närheten och sociala relationer samt tidsutrymme. Begreppet “livsmiljö” syftade i detta fall framför allt på närheten till naturen och möjligheterna till friluftsliv, vilket framhölls som något av det bästa med att bo i vårt område. Detta gällde samtliga åldersgrupper och inte minst bland unga.

I ungdomsenkäten beskrev en ungdom att det bästa med platsen där de bor är “att det är lugnt och att naturen är så fin och orörd”, vilket tydligt exemplifierar den aspekt som så många valt att lyfta fram: att landsbygder och dess trygghet gör livet enkelt och ger mer tid för familj och sociala relationer. Med sociala relationer framhölls särskilt den gemenskap som finns i lokalsamhällena. “Alla känner alla och är trevliga” beskrev en ungdom, vilket visar att detta är något som värdesätts och uppskattas i alla åldrar.

SWOT-analysen lyfter människorna i vårt område som både en styrka och en möjlighet. Civilsamhället och ideell sektor är avgörande för utvecklingen av våra landsbygder. Vi har ett starkt föreningsliv och idrottsrörelse med ett stort engagemang som spänner över flera frågor. Härifrån föds innovativa lösningar när den offentliga servicen inte räcker till, engagemanget som räddar livsmedelsbutiker från konkurs samt vardagens ljusglimtar i form av föreningsverksamhet, mötesplatser och aktiviteter som skapar socialt kapital och gemenskap i samhället.

Ekonomiska resurser diskuterades också utifrån att det ofta är billigare att bo på landsbygder än inne i staden. Samtidigt lyftes svårigheterna med att beviljas lån för bostadsinvesteringar och dålig rotation på bostadsmarknaden. Infrastruktur och transport ses också som viktiga förutsättningar för att bo och verka i landsbygder, men där bristen på kapital minskar investeringsvilja och skapar svårigheter för utveckling. Dåliga vägar och brist på kollektiva förbindelser skapar utmaningar för boende i delar av våra landsbygder. Grundläggande kommersiell service i form av dagligvaror, drivmedel, betaltjänster, post och paketutlämning samt apotek är av stor betydelse för att vardagslivet ska fungera men i delar av vårt område saknas detta. Den bristande servicen lyftes därför också fram som en svaghet.

Samtidigt lyfts återkommande närheten till staden och de olika möjligheter som universiteten innebär för området i form av dynamik, ung befolkning och ny kunskap som en väldig styrka. I den omvärldsanalys som genomförts konstateras såväl trenden med personer som flyttar från städer samt de ökade priserna på såväl skog som landsbygdsfastigheter, vilket kan påverka svagheter kopplat till infrastruktur och service i en positiv riktning.

[8] Får vi det bättre? Om mått på livskvalitet – Regeringen.se

Stadsnära landsbygd i en digital värld
Det hållbara lokala och det nya näringslivet
Förutsättningar för tillväxt, attraktivitet och inflyttning