Strategins framtagning

Strategins samordning gentemot andra planer

Umeåregionens kommuner har under åren 2019–2021 arbetat fram en landsbygdsutvecklingsstrategi. Strategin visar inom vilka områden som kommunerna har störst nytta av att genomföra gemensamma insatser för att utveckla landsbygderna i linje med Umeåregionens vision ”världens bästa livsmiljö för 300 000 invånare år 2050”. Strategin bygger på medborgardialoger och lokala samtal i de enskilda kommunerna och har samordnats gentemot planer och program på såväl lokal, regional och nationell nivå.

Umeåregionens landsbygdsutvecklingsstrategi har utgjort en av många viktiga utgångspunkter för arbetet med Idériket Umeåregionen 2030:s lokala utvecklingsstrategi. De styrkor, svagheter, hot och möjligheter som Umeåregionens landsbygdsstrategi identifierat är i princip identiska med resultatet från den SWOT-analys som ligger till grund för denna lokala utvecklingsstrategi. De två separata strategiprocesserna har sett olika ut, deltagarna har skiljt sig åt och metoderna för framtagandet har varit olika, men trots detta har de två processerna gett ett mycket samstämmigt resultat. Dessa kan därför ses som två direkt ömsesidigt stärkande strategier. Vidare har Umeåregionens destinationsbolag Visit Umeå genomfört SWOT-dialoger ur ett besöksnäringsperspektiv, som även de ligger i linje med denna lokala utvecklingsstrategi.

Erfarenheter och kunskaper från leaderområden i vår närhet och från tidigare programperioder har tagits tillvara. Det har skett genom nära samverkan och dialog med föreningen Urnära (tidigare Leader Urnära), Fiskeområde Vindelälven samt Leader Lappland, Skellefteå Älvdal, Leader Höga Kusten, Leader Mittland och leaderföreningar i Norrbotten.

En annan viktig utgångspunkt är Region Västerbottens utvecklingsstrategi. Den genomsyras av tre övergripande perspektiv som fokuserar på en sammanhållen region, jämlik och jämställd inkludering och omställningen till ett cirkulärt samhälle med beredskap för klimat- och miljöförändringar. Vidare lyfts återkommande styrkan med länets universitet och forskningsnära verksamheter och vikten av samverkan. Dessa inriktningar tar vi fasta på genom de mål- och insatsområden som arbetats fram inom denna lokala utvecklingsstrategi och genom leadermetoden vars principer bygger på just platsbaserad samverkan, lokala nätverk, och integrerade insatser. Vidare bidrar våra mål- och insatsområden till främjandet av den regionala utvecklingsstrategins sex prioriterade fokusområden, där fyra av dessa kan ses som särskilt utmärkande:

  • Hållbara livsmiljöer att bo, verka och leva i
  • Platsbaserad hållbar näringslivsutveckling
  • En region rik på kompetenser
  • En nytänkande och smart region

Andra riktmärken är den regionala innovationsstrategin som syftar till att stärka innovationsförmågan och konkurrenskraften i länet, skapa fler arbetstillfällen och bidra till att lösa stora samhällsutmaningar.

Våra mål- och insatsområden bidrar till flertalet andra regionala strategier, exempelvis besöksnäringsstrategin med visionen om att tillsammans från kust till fjäll skapa en hållbar och attraktiv destination med natur och kultur i fokus. På samma sätt tar den regionala livsmedelsstrategin fasta på möjligheterna kring lokal livsmedelsproduktion och det ökade intresset för lokala produkter och tjänster, något som speglas i vår SWOT-analys och våra mål- och insatsområden. Där den regionala livsmedelsstrategin lyfter kunskapsbyggnad kompletterar vår utvecklingsstrategi med samverkan och agerande kring dessa frågor.

Samtliga regionala strategier har bäring på nationell nivå, exempelvis Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030, En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder och den nationella livsmedelsstrategin. Vår lokala utvecklingsstrategi utgår även från de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030.

Deltagande och representation
Strategins samordning